Igår vart vi äntligen i Ljusdal och hämtade hem vår nya familjemedlem! Allt har gått superbra, han är forfarande lite blyg ute men inomhus går det super med lek och allt. Han sover också som han ska, har inte behövt söva honom en endaste gång faktiskt (än så länge, hehe). Tror dock att han tycker att det är för varmt utomhus och det förstår jag, det tycker jag med, i alla fall när man bor så här dåligt till som vi   Vi bor i lägenhet ju, mitt i stan typ, och så har vi en liten skogsdunge här utanför oss som egentligen är perfekt till för valpar! Man kan leka kurragömma och allt där med valpen, tänkte ju jag då igår. Sen när vi kom dit med Asterix hade gräset som var nästan lika kort som på en fotbollsplan i april, nu blivit nästan upp till midjan högt!   Öööh hallå fästingar och huggormar typ?! Nej så det var riktigt tråkigt... Vi håller oss på gamla lilla fotbollsplanen intill så länge. Asterix går ändå inte långt ifrån oss än, han sitter mest ner i skuggan och biter på en kotte, typ.    Som sagt, är nog för varmt för honom.

Jag längtar tills vi ska flytta ut till Jimmys pappas sommarstuga nu under sommaren, vilket är om typ 2 veckor. Känns som en evighet men...  Att bo i stan när det är så här varmt är fasen inte kul, det är kvavt och man kan bara vara på den j*kla fotbollsplanen! Jimmys pappa bor ju vid en fors så det svalkar så skönt när man är där ute. Skogen är alldeles intill och vi har en stor trädgård att leka i. Första helgen ska vi till och med bo i stora huset, då Anders och hans familj åker iväg på semester så vi ska vakta huset och ta hand om katterna. Kommer bli superskönt för bussen in till stan går i princip utanför huset där och det tar kanske 15-20 min in.

Nej nu ska jag sluta prata om mitt negativa humör på staden och värmen och istället prata om något positivt såsom Asterix! Han sover bra och äter bra (igår var han lite kinkig med maten dock men går super nu. Har börjat blanda in hans nya foder, Sam's Field i hans gamla (typ 1/10 av maten är det nya) och han är ju smart den hunden kan jag säga....vet ni vad han gör....? Jo han äter först upp alla Sam's field foderkulor, liksom sorterar ut dem med tassen och äter upp sitt gamla sist. Hahaha kanske bevis på att han gillar sitt nya foder??  Matte blir glad iaf!

Nu bjuder jag på lite bilder på honom... Kanske inte de bästa bilderna, men vart något konstigt med kameran så ska ta bättre bilder senare  

Här är han nyfiken på vägen hem  

Hahaha har skrattat gott åt denna bilden hela dagen. Denna min gjorde han i morse och han ser ju totalt galen ut   

Nu får ni ha en trevlig midsommar allesammans... För det ska vi ha med ostbågar, lite öl och valpmys såklart!

Hittade en intressant artikel om brukshundsklubbarna i Härliga hund nummer 6, 2012. 

Det står bla att fler och fler nya hundägare inte ens känner till Svenska brukshundsklubben och allt fler vänder sig till privata företag för hundkurser mm. Man tänker mest att det beror på marknadsföringen, att SBK är dåliga på att marknadsföra sig.

Jag tror att det ligger mycket i det. Jag har kollat runt på flera brukshundsklubbar (de som ligger närmast mig) hemsidor och det är väldigt lite info och väldigt lite kurser/evanemang. Vad jag har fått uppfattningen kring i alla fall!

Jag har bokat in en valpkurs hos en privat instruktör (Annas hundskola)och de anordnar även regelbundna valpträffar och hundpromenader. Man får nyhetsmejl utskickat om tips på föreläsningar och kurser mm. De har även flera påbyggande kurser och privat träning mm. Ja faktiskt allt möjligt smått och gott!

Jag tror helt enkelt att genom att förbättra marknadsföringen och kontakten utåt kan bli ett otroligt upplyft för brukshundsklubbarna! 

Jag själv kommer att gå med i en eller två brukshundsklubbar här nära mig eftersom jag vill engagera mig i främst bruks. Men jag kommer att gå på parallella träningar och kurser även hos Annas hundskola.

Ni som har hund eller ska skaffa, har ni tänkt på att bli medlemmar i någon brukshundklubb eller gå på kurser hos ett privat företag? Rösta gärna i omröstningsrutan i vänsterspalten och motivera sen gärna i kommentarsfältet om ni vill...  

Skrev ju igår att jag skulle köpa ett matskålsunderlägg till Asterix, men eftersom jag älskar fina saker så blev det inte ett, utan två   

Finns hos http://fiasbutik.se för 68 kr

Finns hos http://fiasbutik.se för 40 kr

Tänkte det skulle vara intressant att höra om vad ni föredrar för känd hundcoach. Om man ens gör det dvs, man kanske helt enkelt inte gillar någon eller så tycker man om flera och tar till sig metoder från olika  

Om ni vill så rösta gärna, denna fråga finns i vänstra spalten i omröstningsrutan. Sen kan ni gärna motivera här i inlägget varför ni valde som ni gjorde!

Jag själv föredrar Fredrik Steen.

Varför? Jo, för att jag tycker att Fredrik är stabil och inte överanalyserar och filosoferar varken sig själv, hunden eller det eventuella problemet man handskas med. Givetvis ska man inte underskatta diskussioner men finns också en gräns. Jag tycker att när man väl bestämt sig för en metod så kör man den helt enkelt, andra får gärna komma med tips och råd och det är bara bra att utbyta erfarenheter, men för mycket och från för många olika håll tror jag istället kan vara negativt till en viss del... Man blir förvirrad, man försöker läsa till sig olika saker, man får till slut prestationsångest och känner sig som en dålig hundägare för att någon annan tycker helt annorlunda... 

Det jag också tycker om med Fredrik är att han anser att en hund är en hund! Förmänskliga då inte den, en hund lever i nuet. Jag själv vet ett antal hundägare som när deras hundar växer upp tycker de inte att de ska ligga i sängen med dem på nätterna eller i soffan på dagarna. De har blivit för stora helt enkelt och ägarna vill inte ha dem där. Då tänker dem:" Men hon/han fick ju ligga i sängen när hon/han var valp.... nu blir hon/han säkert ledsen och förtvivlad och kommer vara det ett tag"  Nej.... tänk inte så...för hunden tänker inte så... en hund lever i nuet! Att tänka så där är att förmänskliga hunden.

Tänk på att en hund är en HUND! 

Mer saker jag gillar med Fredrik är helt enkelt hur han på ett naturligt sätt handskas med hunden. 

Fysisk kontakt är underskattat, som Fredrik skrev i ett blogginlägg idag. 

Jag själv tycker mycket om att använda händer för att visa riktigt för hunden, för att stanna den genom ett stopptecken, för att sätta ner den om den inte lyssnar på mitt första kommando "Sitt" och för att lugnt men bestämt ta tag i den om den beter sig illa och inte lyssnar på vad jag säger. 

Så enkelt är det... att "ta tag" i hunden innebär INTE att vara elak mot den. Betoning på LUGNT men BESTÄMT.

En hund förstår oftast fysisk kontakt bättre och föredrar faktiskt ofta det, det är naturligt för dem.

Fredrik leker också naturligt med sina hundar. Han leker på hundars vis och det har han inspirerat mig i.

att lattja lite med lätta knuff och brottningsmatcher tycker ju hundarna är hur kul som helst och det har jag märkt!

Mammas och pappas hundar tex ser mig som en lekkamrat efter att jag lattjat lite med dem med lätta kuff och lätt brottningsmatch. De blir glada så fort de ser mig och bjuder nu själva in till dessa typer av lekar. Rätt otroligt va?

Jaaaa, det är mina åsikter helt enkelt... 

Sen känner vi ju säkert alla till Ceasar Millan, känd som "mannen som talar med hundar" på tv.

Det går ju mycket på TV och för mig är det bara ren TV-underhållning...

Jag har många ggr höjt på ögonbrynen till det programmet för ibland förstår jag inte faktiskt hur han ens löser problemen, det är väldigt otydligt, det bara kommer där från ingenstans....hunden börjar PLÖTSLIGT uppföra sig...

Sen så är Ceasar mer för amerikanska hundägare. Och det jag också tycker är jobbigt med Ceasar är att han är lite för filosofisk för min smak... jag förstår faktiskt inte vad han menar många gånger.

Fredrik är rakt på sak, "så här är det, nu gör vi det här" liksom. Man tar till sig det lättare tycker jag. 

Sen ska jag inte sitta och totalsåga Ceasar Millan nu, det finns faktiskt saker jag tycker om med honom också.

Och det är att han visar på ett otroligt lugn i arbetet med hundar! Dessutom har jag lånat en bok med honom som jag tänkte läsa.

Ja jag har ju haft lite svårt att starta en diskussion här på bloggen så det hade varit kul om någon vill dela med sin om sina tankar/åsikter kring detta!   Kom ihåg att inga åsikter/tankar är fel! 

Skillnad på spår och sök

Jag sa ju att jag skulle skriva lite om skillnaden mellan spår och sök. Det är faktiskt en ganska enkel skillnad   

SÖK

Sök är lite enkelt förklarat när hunden arbetar med ”nosen i luften”.  Hunden använder sig alltså av luftburen vittring för att söka upp människor/saker. Tex i ett katastrofområde finns det kanske hundratals dofter i ett virrvarr på marken. Sök saknar relevanta dofter på marken, antingen finns inga eller så kan hur många som helst finnas i ett virrvarr. Eftersom spåren ej vägleder hunden så söker den med i huvudsak "hög nos" - på direkt doft från t.ex människa. Som tävlingsform säger man sök när man letar figgar (figuranter/människor) som gömt sig, och när man letar saker brukar man prata om uppletande eller sakstövning (leta saker). I tävlingsutförandet är marken alltid uppgången med ett virrvarr av spår.

SPÅR

Spår är då istället när hunden arbetar med ”nosen i backen”. Vittringen är alltså endast markbunden. Det finns alltid ett specifikt doftspår att följa (även om det kan korsa andra spår) och detta sker övervägande med ”låg nos”. Delar av den markbundna vittringen "svävar" alltid omkring lite med vinden, speciellt i början, när dom lättflyktiga dofterna finns kvar. Vartefter tiden går avklingar dom lättflyktiga dofterna (dom tar slut). Då finns bara dom mer stabila dofterna kvar i själva spårets kärna - under denna process säger man att spåret "lägger" sig (har inget att göra med att man "lägger ut" ett spår). Så ju äldre spåret blir, desto mer samlas doften i backen. Det är därför man säger att ett spår som är runt timmen gammalt ofta kan vara lättare att följ än ett nylagt.

Bloggplatsen.se har bråkat hela dagen. Har inte kunnat komma in på sidan överhuvudtaget    Men nu så går det! Igår blev det inga inlägg som ni säkert märkt, jag har börjat en ny kurs så jag var tvungen att introducera mig i en av böckerna. Den var lite svårläst, så därför    Men från och med nu så blir det fler inlägg om dagen! 

Vill bara säga att jag är otroligt glad just nu. Har fått så fina kommentarer om bloggen, det gör mig otroligt glad ska ni veta!   Jimmy berättade idag bla att en dam kom fram till honom på hans jobb och sa att hon läser min blogg och att hon tycker om den mm. Sådant blir man så glad över, om du läser detta nu så ska du veta att jag är otroligt glad över dina fina ord och jag har tagit till mig ditt tips och lovar att jag kommer att skriva mer om foder i bloggen =). Ska spåna lite på det nu i veckan så kika in nu i veckan så kommer det ett inlägg om foder!

Eftersom bloggen krånglat idag så blir det lite senare ett tidsinställt inlägg om spårning med valpen. Jg har redan gjort ett utkast om det. Givetvis kommer även Dagens ras.

Har fått önskemål att skriva lite mer om träning och aktivering utav valpen och jag tycker ju det är så kul och bra att ni kommer med önskemål och tips till mig om vad ni vill läsa!    Fortsätt gärna med det! Och jag har inte glömt era önskemål och tips om vad jag mer kan skriva om, så jag hoppas ni inte tror det, för jag har faktiskt till och med skrivit upp era önskemål mm så jag kommer ihåg det!   

Nu får ni ha en bra eftermiddag/kväll  allesammans!  

Ja sommaren är ju här och visst är det UNDERBART att kunna göra en massa roliga saker med sin hund och kunna njuuuta av tiden utomhus! :) Men... allt har ju sina nackdelar tyvärr. Det finns en mängd faror för hunden som lurar under sommaren och jag tänkte att jag kunde skriva lite om dem i ett inlägg var för sig. Första inlägget kommer imorgon :) 

Och detta är inte för att skrämma upp någon, för ni ska inte glömma att njuta av sommaren också! ;) Men man måste vara på sin vakt!

Kika in imorgon om ni är intresserade... :)

Kramar!!

Har tänkt mycket på det här med varghybrider... (En varghybrid är alltså en korsning mellan hund och varg).

Jag tycker rent spontant inte att man ska blanda en vild varg med en tam hund. Det är två helt olika djur. 

I en artikel om varghybrider i tidningen Hundliv står det även att dessa individer blir oftast väldigt förvirrade... 

I USA har man väldigt mycket problem med just varghybrider. 

Något jag också tänkt på.... vad använder man en varghybrid till? Skaffar man en sådan för att man tycker de är fina/häftiga mm eller finns det något mål med den aveln överhuvudtaget?

Åsikter, synpunkter mm? Tyck till! :)

Czechoslovakian Wolfdog.

Bild: Wikipedia