Nej, det säger väl sig självt  Han är ju valp.

Men klart att vi planerar att göra det i framtiden!

Främsta planerna just nu är ju lydnad och spår, förhoppningsvis viltspår.

Sen får vi se hur det blir med skyddet också! 

Grejen är att jag vill nog testa mig fram, man vet ju inte om man ändrar sig, det kanske inte funkar eller någon annan anledning... eller finner en ännu roligare sport helt enkelt! Men som sagt så är lydnad och spår nummer 1, sen håller jag på att lära mig mer om skydd just nu, som sagt  Hoppas på att kunna åka och kika på en träning snart! 

Ja hmm hundsport...

fattar inte riktigt vad det är menat att man ska skriva här då, haha?

Okej får väl vara kreativ då! ^^ 

Jag är en lydnadsnörd och tycker om effektivitet. Så lydnad är nummer ett bästa hundsporten tycker jag!

 Sen tycker jag spår och sök är jättekul, framför allt viltspår. 

Kantarellsök verkar också vara sjukt kul. Det har jag dock aldrig testat så det får vi banne mig göra sen.

Har även öppnat upp ögonen för skydd och ska ringa en snubbe vi fick tag på på en av brukshundklubbarna i närheten som håller i det. Ska ringa och höra om man får kolla lite på några träningar och om lite tips osv. 

Skadar ju inte liksom. Man kan inte mer än att utmålas som ett pucko så världen går ju inte under i alla fall  

Ja nu har jag talat om vilka hundsporter jag tycker om...

Nu kan jag inte alla heller men de jag inte gillar är väl då agility, det är inte min grej nej.

Lite för spralligt för min del och sen så är en rottweiler ingen agilityhund, säger nog sig självt haha...

Tycker detsamma om freestyle i princip, inte min grej.

Kan inte riktigt sätta fingret på det men kanske har med min personlighet att göra vad vet jag.

Dock är agility och freestyle väldigt roligt att kolla på tycker jag men vill inte utöva det 

Ja denna omtalade diskussion då ja. 

Nästan som att man känner men åååh måste jag ge mig in i den igen.

Känns som att detta ämne ständigt diskuteras och det finns liksom två sidor av myntet på det ungefär, men ändå så diskuterar man vidare trots att man inte kommer fram till något  mer än vad man brukar komma fram till  hmm...

Jag har inget emot blandraser, vi har själv ägt och jag har tagit hand om sådana, men..

Det avlas tyvärr mycket hejvilt på olika raser idag, rent sjuka blandningar förekommer, vilket inte är sunt någonstans. 

Det finns skräckexempel där man blandat bla papillon med amstaff. 

Ja ni hör ju själva hur det låter, vart är det sunt någonstans?

Eller där man blandat vallhundstyper med draghundstyper samt slängt på lite jakthundstyper på det.

Vad får man då? En hund som eventuellt vallar cyklar/joggare och jagar alla möjliga djur ute samt eventuellt äter får 

Kanske var lite överdriven där men nog inte helt omöjligt detta faktiskt. 

Dock är jag också säker på att det faktiskt finns hejvilda blandningar som ändå blir stabila individer i rätt händer.

Sen finns det lite "schysstare" blandningar givetvis om man ska se det ur det perspektivet.

Men största problemet är egentligen att man aldrig kan vara helt säker då man köper en blandras, uppfödaren kan helt enkelt fått avelsförbud av SKK och därför avlar på blandraser eller oregistrerade hundar. Eller någon annan anledning.

Också är det tyvärr oftast så att uppfödarna som föder upp blandrasvalpar ställer inte några vidare krav på köparna och det slutar tyvärr ofta med att hundarna blir omplaceringshundar mm. 

Men ja, så här är det främst hos mig att jag vill veta vad jag får och väljer därför en renras framför blandras. 

Såklart kan inte jag säga att bara för att jag köper en renrasig rottweiler så är det ju inte så att allt kommer serverat på silverfat, alla saker gör tyvärr inte det. Man måste jobba själv och det mycket. 

Men sen har alla rottisar såklart allmänna gemensamma egenskaper! 

Köper jag dock däremot en blandras kanske jag måste gissa mig till och det blir väldigt mycket "vänta och se". 

Hursomhelst... jag kommer garanterat äga en blandras i framtiden 

Men då kommer jag inte köpa en blandrasvalp utan en vuxen omplaceringshund. 

 Varför? jo för att jag vill inte på ett direkt sätt stödja blandrasaveln.

Så, nu hoppas jag att folk inte fått fel uppfattning och tror att jag hatar  blandrashundar, hundar är oavsett ras för mig fina och älskvärda! 

Men jag avskyr aveln! ¨

Hoppas vi är klara med detta nu! 

Jag har haft en del husdjur förutom hund, bla katter hemma men tänkte först och främst prata lite om min foderhäst som jag hade då jag bodde hemma, i ca 4 år. 

Intention hette han enligt stamtavlan och var ett amerikanskt varmblod. Dock kallades han för Tösse.

Han var en gammal travare och på travet hade det gått jättebra för honom.

När han blev för gammal för travet omskolades han till ridhäst.

Tösse såg jag i en annons först då jag letade sköthäst/medryttarhäst och den sommaren 2006 var en underbar sommar tillsammans med denna häst. Det var en varm och solig sommar och vi hade hunnit med många fina uteritter.

Senare, för att göra en lång historia kort, så blev jag fodervärd på honom.

Tösse var faktiskt den enda häst jag träffat som jag kunde lita på 99,9% på. 

Han var gammal, tror han var 17 år när jag började rida honom (minns tyvärr ej exakt).

Han var så lugn och stabil i psyket så det var otroligt. Jag var aldrig rädd då jag var ute och red honom.

Någon gång har ju även han haft sina stunder, men då har han blivit rädd. Och jag har alltid kunnat kontrollera honom, har aldrig själv blivit rädd i de situationerna.

2 juni 2010 gick Tösse bort i plötslig tarmvred ute på sommarbetet.

Det var en mycket mycket jobbig dag, jag hade förlorat min bästa vän.

Men jag minns honom så väl och kommer alltid att göra, han var en underbar häst.

Kanske inte en hopp - eller dressyhäst, kanske ingen tävlingshäst och kanske inte något att skryta om på det planet; men för mig var han den bästa och oersättlig för alltid!

Vi ses sen min fina häst!  

Min första hund eller ja egentligen hela familjens första hund var Sebbe, en engelsk springer spaniel.

Jag minns att jag var väääldigt liten då vi köpte honom, minns faktiskt inte hur liten, det var sååå längesen!

Men Sebbe var en otroligt snäll och förarvänlig hund. 

Han älskade att strosa runt i skogen med oss och han var riktigt lättlärd och snäll mot alla! 

Men Sebbe blev tyvärr sjuk ganska tidigt i livet och gick bort alldeles för tidigt... 

Jag har tyvärr inegn bild på honom taget med kamera, men jag har kvvar bilderna av honom i minnet. 

Jag saknar dig, Sebbe!   

Rottweiler

Rottweilern är en brukshund som används främst som polis-, militär- och vakt - hund. 

Dock har den blivit mer och mer populär som utställnings - och sällskapshund. 

En rottweiler är ingen förstagångshund och kräver en bestämd och konsekvent ägare.

Den är mycket förarvänlig och tjänstvillig och utvecklar därmed starka band till sin ägare.

Hanarna är oftast mer dominanta än tikarna och därmed lite svårare att uppfostra.

Jag personligen tycker inte att en rottweiler enbart ska vara sällskapshund, utan den kräver någon form av träning vid sidan om. Självklart behöver man inte tävla med hunden men mental stimulans behöver de mängder av!

Några karaktärsdrag hos rottweilern är att den morrar i många olika situationer; den kan lekmorra, pratmorra och larmmorra mm. Som ägare till en rottweiler lär man sig efterhand skillnaden mellan de olika morrningarna. 

Jag skulle egentligen kunna berätta massa mer om rottweilern men kommer i ett inlägg någon gång under "Dagens ras". 

Ja hur ska jag börja med detta då 

Asterix har jag imorgon haft i 2 veckor så vi har ju inte lärt känna varandra till 100% såklart, men ändå så har man såklart fått sig en bra uppfattning om varandra! 

Asterix är en rottweiler efter Chiltanas Ticazzo och Blacksides Bunny. Imorgon fredagen den 6 juli blir han 10 veckor gammal. Han är en otroligt lättlärd valp har jag redan märkt och älskar att träna, allt vi tränar är på lek och vi tycker det är sååå roligt. Hans favoritleksaker är mjuka leksaker (såsom sina mjukisdjur i form av dinosaurie och en räv).

Hans favoritlek är att brottas med matte och kampa lite med matte! 

Dessutom tycker han om att leta efter leksaker ute i gräset ibland 

Vad mer kan man säga, än att han är en underbar liten krabat som även har en ON/OFF-knapp.

När vi lär känna varandra mer så berättar jag ännu mer om honom såklart 

Och ni följer ju om honom i princip varje dag i bloggen och våra stunder så det blir ju egentligen en kontinuerlig berättelse så att säga! 

Den här bilden tog jag igår. Imorgon blir han 10 veckor. Visst har han växt? 

Det här är jag inge vidare bra på, men får ju försöka! 

Jag heter Hana och är född den 16 augusti 1991. Jag blir alltså 21 år i sommar, en tråkig ålder om ni frågar mig; var mycket roligare att fylla 20, I guess you know why; Systembolaget is the shit, hehe   Nej jag bara skoja! 

Jag är född i en liten stad i Bosnien vid namn Bosanska Gradiska och kom till Sverige då jag var 9 månader. Är uppvuxen med hundar och djur i allmänhet. Är tex en gammal hästtjej och önskar återuppta hästlivet en dag!

Fram tills jag var 19 år ungefär har jag bott i Skåne hela livet i princip, med min familj. Sen träffades jag och Jimmy och då flyttade jag upp till Gävle! Jimmy är härifrån. Jag och Jimmy passar som handen i handsken.

Som person är jag lite av en ensamvarg kanske, klarar det mesta själv och står hellre själv än att ha en massa otrevliga och falska personer runt omkring mig. Dock de få vänner som jag har älskar jag grymt mycket.  Dessutom är jag en väldigt snäll och omtänksam person mot de människor jag möter. Tycker även om att hjälpa och inspirera folk, därav lite denna hundblogg också; älskar att skriva om tips och allmänna saker och blir jätteglad när jag får höra att folk tycker om det och känner att jag kan hjälpa till. 

Jag har även mycket starka åsikter kring saker och ting, men försöker aldrig vara otrevlig mot någon.

Ger mig heller inte in i onödiga diskussioner. Jag är även strukturerad och behöver planering och rutiner i vardagen för att jag ska kunna fungera. 

Till hösten ska jag studera detaljhandelsprogrammet i Borlänge. Jag vill jobba med hundar så ska även kombinera det med en hunddagisutbildning på distans, som man helt och hållet får läsa i egen takt, så blir en utmärkt kombination det.  Målet är att starta ett eget hunddagis och driva en butik med hundprylar. En liten annorlunda butik, jag ska självklart annordna hundträffar också. Dessutom kommer jag alltid finnas tillgänglig som rådgivare om man behöver hjälp med något.

Jag skulle nog egentligen kunna berätta mer om mig själv när jag väl börjat ser ni, men tror det blir alldeles för mycket istället att läsa! Kanske till och med har glömt något viktigt.... aja...Ni lär väl er  förhoppningsvis mer om mig när ni följer min blogg också 

Må gott allesammans!